ANNONS

Våga fråga – Hemmasittare

Fråga: Vi har fått flera frågor om så kallade ”hemmasittare” och tog frågan vidare till våra experter som har träffat flera ”hemmasittare” och även skrivit en bok i ämnet. Läs om deras erfarenheter och vilka tips de ger.

Svar: Expertens viktigaste råd: Få barnet att förstå att livet inte är kört!

Träffa hemmasittaren hemma hos sig där hon eller han är trygg. Möt dem också på deras egen planhalva, den digitala världen. Råden riktar sig till skolan och kommer från specialpedagogen Marie Gladh och kuratorn Krysmyntha Sjödin.

När duon först skulle börja arbeta med barn som suttit hemma hittade de inga bra metoder att utgå ifrån, och beslutade därför att utarbeta en egen. ”Nyckelmetoden” föddes. Metoden beskriver de i sin bok ”Tillbaka till skolan”. – Barn som sitter hemma behöver hjälp från flera håll, berättar Krysmyntha Sjödin. De behöver förstås undervisning av en pedagog, men de behöver också stöd av någon från elevhälsan, en kurator eller psykolog.

Om både det pedagogiska stödet och det psykosociala stödet erbjuds hemmasittaren samtidigt så är det lättare att nå fram, menar Marie Gladh och Krysmyntha Sjödin. De två personerna med sina olika yrkesbakgrunder kan också känna stöd i varandra eftersom det ibland kan kännas som att arbetet med hemmasittare kan vara knepigt. – När vi kommer in i familjerna där det finns en hemmasittare är föräldrarna många gånger helt utbrända, konstaterar Marie Gladh. De kan ha lagt ner all sin energi för att försöka hjälpa sitt barn att komma till skolan, och misslyckats gång på gång. Vi måste skapa en bra dialog med varandra och utnyttja varandras resurser.

Det gäller för alla inblandade parter, även barnen själva, att kunna samarbeta. – Vi måste få med barn som tycker det är kört … ett stort kliv är taget om barnet får fatt i en känsla att det kanske inte är helt kört, säger Krysmyntha Sjödin. Skolan har ofta ansett att de inte kan göra något för de barn som inte kommer till skolan, då ansvaret börjar vid skolgrinden. När Marie och Krysmyntha ska börja arbeta med en hemmasittare handlar det om att träffa barnethemma hos sig. De börjar först med en kartläggning och de är inte rädda för att ställa raka frågor ”Vad gör du hemma hela dagen, är det inte tråkigt?” För pedagogens del handlar det om att hitta barnets kunskapsnivå.

 I Nyckelmetoden varvas sedan fysiska träffar med undervisning och samtal på nätet. I den virtuella världen är elevernatrygga, det är deras värld som debehärskar till fullo. – Det är inte distansundervisning det handlar om, men att använda plattformar som är barnens och ungdomarnas arena är otroligt värdefullt för dem, säger Marie Gladh. Målet med Nyckelmodellen är förstås att sakteligen slussa över eleverna tillbaka till skolan. Att arbeta med hemmasittare är tidskrävande och många gånger tar barnet eller ungdomen ett kliv framåt och två bakåt. Men när en elev har hittat sin framtidstro och förstått att livet inte är kört – ja då är målet nära.

Till forum
Krysmyntha_Marie_250x200

Krysmyntha Sjödin (tv på bilden), kurator och terapeut, och Marie Gladh, specialpedagog, har under många år arbetat med hemmasittande elever.

De har skrivit en handbok ”Tillbaka till skolan, metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga”. Boken presenterar en arbetsmodell för skolan att utgå ifrån i sitt arbete att nå fram till hemmasittande elever. Boken kan med fördel läsas även av föräldrar.

Foto: Diana Reybekiel

sjobastun14

*Vad är en hemmasittare:

En elev som varit frånvarande under minst tre veckor utan giltig anledning. Föräldrarna vet om att barnet är hemma.

Vad är skolk?

Skolk är också ett begrepp för ogiltig frånvaro, men kan omfatta allt från enstaka lektion till långa perioder. Till skillnad från hemmasittaren är skolkaren ofta utagerande och har ett aktivt socialt liv utanför hemmet. Barnet försöker ofta dölja för föräldrarna att det skolkar.

Vem är hemmasittaren?

Det finns många skilda orsaker till varför ett barn blir hemmasittare. Ofta söker man problematisera eleven och missar då skolans ansvar. Skolverket skriver i en rapport från 2010 att ”Frånvaron i sig är en tydlig indikation på att eleven inte mår bra och att skolan inte, i samverkan med andra aktörer, gett det stöd och den hjälp som eleven behöver eller uppmärksammat de problem som finns.”

Hur många hemmasittare finns det?

Skolverket räknar med att det finns ca 1 750 elever som är hemma från skolan minst fyra veckor i följd per år. Siffran är dock osäker, men förmodligen lågt räknat. Antalet elever som är hemma hela läsår ökar. Det är ungefär lika många flickor som pojkar som är hemmasittare.

Vad kostar en hemmasittare?

Varje elev som inte hittar tillbaka till skolan kostar samhället 12-15 miljoner kronor, enligt nationalekonomiska beräkningar (Hansson 2009).