ANNONS

Gymnasieval

Utbudet av gymnasieprogram är gigantiskt och antalet skolor är många. Hur ska 15-åringarna kunna välja? Frågan är om alla kan välja. I 2010 års skollag slås fast att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, oberoende av var i landet de bor och familjens sociala och ekonomiska situation. Trots det ser valmöjligheterna väldigt olika ut för olika delar av landet.
 
UTBUDET
I storstäderna och tätbefolkade kommuner är utbudet av gymnasieskolor och program så stort att det är svårt att överblicka. I andra delar av Sverige finns det få utbildningar att välja bland. Alternativet är att välja program utifrån vad som finns på hemorten och inte efter intresse eller vara beredd på att pendla. Det finns också kommuner som helt saknar gymnasieskola. Lång resväg eller inackordering/flytta hemifrån är det som då står till buds.
 
STÖD OCH VÄGLEDNING
Elevers reella möjligheter att välja gymnasieutbildning kan också försvåras av att de inte får tillräckligt mycket stöd och yrkesvägledning. Det kan vara svårt att orientera sig i mångfalden, ta in och värdera den information och marknadsföring som sköljer över dem.
 
BETYG
Valet till gymnasiet handlar förstås också om betyget. Betygskonkurrensen innebär att bara elever med bra betyg kan välja fritt.
 
KÖNSBUNDNA VAL
Pojkar och flickor väljer av tradition olika program. Speciellt tydligt är detta i valen av yrkesförberedande program, där pojkar många gånger söker till utbildningar inriktade mot bygg, fordon och industri. Flickorna föredrar gymnasieprogram med inriktning mot barn, vård och omsorg. Uppdelningen enligt kön speglar väl situationen på arbetsmarknaden. De två mest könsneutrala högskoleförberedande programmen är samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen.
 
PENDLING
Skolpendlingen – elever som går i skola i en annan kommun än hemkommunen – har ökat under en längre tid. Läsåret 2012/13 var pendlingen 33 procent. Det är vanligare att pendla bland elever som går i fristående skolor (46 procent), än bland elever som går på kommunala skolor (29 procent). Skolpendlingen kan innebära lång resväg och många restimmar i veckan. Till exempel bussbyten, väntetid, gles trafik kan göra att de dagliga resorna blir betungande. Innan val av skola görs är det därför att rekommendera att ta reda på alla fakta kring resorna.

INACKORDERING
För de elever som är aktuella för inackordering blir frågan om boende- och inackorderingsstöd av stor vikt. För vissa kan det vara tufft att flytta hemifrån redan under gymnasieskolans första år, medan andra växer av ansvaret. 
 
Text: Diana Reybekiel

Fakta om gymnasieskolan

Drygt 350 000 elever går i gymnasiet (gäller sammanlagt läsåret 2012/13). De senaste åren har elevkullarna krympt, och förväntas fortsätta att krympa något år till. Antalet elever förväntas stiga igen efter läsåret 2015/16.

KOMMUNALT GYMNASIUM
73 % går i kommunal skola I glesbygdskommuner är nästan alla gymnasieskolor kommunala

FRISTÅENDE GYMNASIUM
26 % av eleverna går i en fristående skola Störst andel fristående gymnasieskolor finns i storstäder och dess förorter samt i större städer

ÖVRIGT
1 % går i landstingskommunal skola.

PROGRAM
Det finns 18 nationella program (Varav 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program) Hösten 2012 sökte nästan 120 000 till gymnasieskolan. 55 % (av eleverna i år 1 och 2) gick på ett högskoleförberedande program 32 % på ett yrkesprogram 13 % på ett introduktionsprogram

YRKESPROGRAM
Leder till en yrkesexamen, men ger inte automatiskt grundläggande behörighet till högskolestudier. Elever på
yrkesprogram har också rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet.

På vissa program krävs aktiva val från elevens sida och i vissa fall behöver eleven läsa utökat program.

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM
Ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
Ekonomiprogrammet (EK)
Estetiska programmet (ES)
Humanistiska programmet (HU)
Naturvetenskapliga programmet (NA)
Samhällsvetenskapliga programmet (SA)
Teknikprogrammet (TE)

INTERNATIONAL BACCALAUREATE
International Baccalaureate (IB) är ett internationellt erkänt gymnasieprogram som ger dig tillträde till högskolestudier i mer än 100 länder. Undervisningen är på engelska.

SPETSUTBILDNING
Spetsutbildningar finns i matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora på några få orter i Sverige

INTRODUKTIONSPROGRAM
I Sverige finns fem introduktionsprogram för elever som saknar behörighet till nationella program.

Text: Diana Reybekiel

Källa: Det svåra valet. Elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader (Skolverkets rapport 394/2013).

MER SKOLA

Till forum

Länktips

www.gymnasieinfo.se
Skolverkets informationssida om skolor, gymnasieprogram och yrken.

www.gymnasium.se
Här hittar du akta om valet och alla Sveriges gymnasieskolor.

www.csn.se
Centrala studiestödsnämnden informerar om studieekonomin på gymnasiet

www.yrmis.se
En portal som bl a visar filmer om olika yrken

www.saco.se/valjagymnasieprogram
Personlighetstest och tips på yrken

Betyg

Alla behöriga ungdomar får plats på ett nationellt program i sin kommun. Men är platserna färre än antalet sökande på ett visst program på en viss skola är det betygen som avgör. Betygen, eller meritvärdet, räknas på de 16 eller 17 bästa ämnesbetygen. Varje bokstavsbetyg räknas enligt dessa värden:
A = 20
B = 17,5
C = 15
D = 12,5
E = 10
F = 0 (icke godkänt)

Från och med läsåret 2014/15 kommer den som har läst ett modernt språk som språkval kunna tillgodoräkna sig det som ett 17:e betyg. Det maximala meritvärdet blir då 340 poäng.

Behörighet

Alla som slutfört årskurs nio i grundskolan kan söka till något program i gymnasieskolan. Eleven får inte ha fyllt 20 år för att vara behörig. Han eller hon måste också ha godkända betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk och fler ämnen beroende på vilket program du söker. Saknas behörighet går det att söka till ett introduktionsprogram i stället.

Newbody_Alltomskolan_250x360_2014
sjobastun14